Koffein

Var i Mölndal med skolan idag, kollade ett slott och ett museum, rätt lugn dag. Drack mitt livs godaste kaffe på ett kafé. Kokt med egenmalt kaffe. Sånt är livet. Inte Coops snabbkaffe för fattiga kyrkråttor som för nuvarande står i mitt skafferi vilket i sin tur har ledit till att jag knappt dricker kaffe hemma. Bra det kanske, jag är rätt lättpåverkad av skiten. Två koppar innan lunch är FÖRBJUDET. Känns som jag sitter och väntar på ett viktigt samtal från sjukhuset när jag sitter och darrar på lektionerna efter lunch om jag brytit den oskrivna lagen jag nyss skrev (dock gillar jag att tänka att "unwritten laws are made up to be broken"). Är man tvungen att skaffa ett kaffesinne, likt ölsinne då menat, för att inte sitta och se suddig ut? För koffeinfritt kaffe funkar väl inte? Som Russel Crowe säger (sant), ska man göra koffeinfritt kaffe ska man ta bort all kaffe så det bara blir varmt vatten. Och det kan man ju inte dricka. Knäppa australiensare. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0