A soundtrack to this rainy morning

Klockan ar knappt 9, och vi har redan gatt upp. Dan har planerat en massa turistiga saker innan vi sticker till Portsmout 2:30. Laste igar att svenska bandet Last Days of April ar forband ikvall, mycket trevligt! Inte hort sa mycket men jag var helt saker pa att det skulle vara nan jatte indie-arme. Fan va dessa tagnentbord ar dryga! Shift + colon = @ liksom. Gardagen var lang, men skriver allt mer utforligt pa tisdag tror jag. Inte lika manga svordomar har inte? Haha.

Citizen Snip!

Svinfint väder idag, jävlar va mysigt. Cyklade ner till stan (som gammal bondpojke är det verkligen något speciellt med det!) och växlade pengar. Ringde runt och frågade om nån hade lust att göra mig sällskap, lyckades övertala Danne så vi tog ett par öl på uteserveringen vid Gamla torget, jävligt mysigt. Blev ingen öl på uteservering förra året alls om jag minns rätt. Drog hem och käkade en snabbis och sen åkte hem till Danne, Tom och Tony. Dom bor i fyra med etagevåning, supergrabbigt verkligen. I högstadiet var det vi 4 som var gänget, så det är lite old times när man är där. Kollade Buffy och när Danne spelade Zelda. Nu sitter jag mellan cykelturen hem och packning inför morgondagen.

Jag åker till England mitt på dan imorn, yeah! Kommer åka själv dit, så det blir lite nytt. Kommer åka med Dan, en kompis från London som jag träffat ett par gånger tidigare, först ska vi hem till honom i Orpington, som är en förort till London, sen på söndag ska vi åka till Portsmouth där vi ska se The Ataris på ett svinlitet ställe som heter Wedgewood Rooms. Det är så jävla speciellt att jag själv inte fattat det än. På söndag är det den 29:e, förra året den 29:e såg jag dom också, även då i England, fast då på en stor jävla scen med publik som väntade på My Chemical Romance. Nu ska jag se dom på en svinliten scen, i golvnivå. Ett av mina absoluta favoritband. Helt sjukt!
Jag har haft alltid haft nån speciell sorts kärlek till dom, det finns nåt där som inte är musiken eller så. Hörde dom första gången 2002, då jag var som mest hungrig på poppunk och det fastnade direkt. Sen släppte dom So long, Astoria och i juli 2003 hittade jag den på skivbörsen i Uppsala och var lycklig. Jag och Tom, som var med, åkte hem till mig och lyssnade på den, och sen kollade vi på Revenge of the nerds 3. Good times. Är nog lite sommarvädret som gör att jag tänker tillbaka sådär haha. Varför är det så egentligen, att när det är höst så typ tänker man på förra hösten och hur trist det var, men när det blir sommar och vår så tänker man tillbaka på de bästa minnena några år tillbaka? Nåväl, det kommer bli stört. Jag kommer bli jävligt mycket fanboy alltså, förra året snackade jag på telefon med Kris Roe (han är The Ataris, resten är hired guns i stort sett) och det var liksom värsta grejen, så det här blir verkligen något! Svintrött kommer jag att vara på måndag, åker 03:50 från Portsmouth efter spelningen, flyger 11:40, hemma 14 nånting. Sen ska jag fira valborg för första gången på 3 år! Jag kommer med andra ord inte gå på nåt jävla första majtåg!

A badger with a troubled past, and nothing to loose! An elephant, who never forget.....TO KILL! And CITIZEN SNIP!


Tisdag

Satte mig precis efter en garderobsstädning som innebär upphittande av bortsprungna tischor och det ger verkligen den där nöjda känslan att ha varit duktigt, istället för den vanliga känslan av att vara en potatis varje gång man ser den växande klädhögen på golvet. De senaste veckorna har jag gått från att varit väldigt slacker till att känna sig rastlös så fort man är ensam och inte gör något. Jag antar att det är bra, men jag kommer väl sakna att bara kunna sitta och låta tiden gå framför datorn. Nu när solen börjat skina börjar jag känna mig kreativ igen, hungrig efter att bli bättre på saker. Ett sinne som jämt sjunker undan i och med höstmörkerförsoffningen. Verkligen en toppenkänsla (inte det senare alltså).

Idag fick jag arbetschema över sommaren, är rätt nöjd. Är ledig v. 26-28 (med undantag för 2 måndagar) så det kommer vara första gången jag är ledig i över en vecka på ett år. Nu säger jag inte att jag har haft arbete upp till öronen sen dess, men att ströjobba 2-4 dagar i veckan som jag gjort i ett år stör verkligen ens rytmn. Har inte haft känsla för helg på evigheter till exempel! Det verkar säkert vara en fånig sak att klaga över, men jag gör det ändå. Jag kommer nästan bara att jobba i stan i sommar, det hurrar jag över! Nu slipper jag den ack så krångliga bondebussen, som aldrig håller tiden och går var fjärde timme oregelbundet. Nu börjar jag 11 varje dag och har 20 min på cykel till jobbet, istället för att gå upp 06:45 och åka buss i en timme! Det blir jättebra det här!

En höjdpunkt idag har varit Sum 41's nya låt "March of the dogs" på Myspace. Jag får verkligen, verkligen känslan av "såna här låtar görs det inte längre!". Sum 41 har alltid haft en låt per skiva som jag verkligen fastnat för DIREKT och spelat sönder den tills den helt och hållet gett större intryck än skivan själv. Man hör verkligen att Dave slutat, för det är verkligen inte lika metal-flörtande som deras 2 senaste skivor, det började gå nerför på den fronten. Fast klart man saknar honom! I övrigt har dagen innefattat Brand New's "The Devil and God are raging inside me" och All That Remains' "The fall of ideals" färglagt en annars lugn dag med en kortare cykeltur i solskenet.

RSS 2.0